Förlagets beskrivning
Årstidsvandringar återgivna i text och bild, genom bygd och skog och med uppmärksamheten riktad både mot stort och smått. Detta är den tredje boken i en serie böcker som förenar texter med fotografiska bilder. De tidigare böckerna Värmland Världen, tur & retur och En man i grönt går över gatan i Dhaka tar läsaren med ut i världen, medan Jag går där jag gick utspelar sig i ett och samma landskap i norra Värmland, några mil norr om 60:e breddgraden. Bokens titel, Jag går där jag gick, är en hommage till den finske diktaren Pentti Saarikoski, som döpte en av sina tidiga diktsamlingar till Jag går där jag går. Boken tillägnad en av mina trofasta medvandrare genom tillvaron och årstiderna, Sven Odén, som sorgligt nog lämnade det jordiska för en tid sedan. När jag nu går de där stigarna i grannskapet, tittar ner i Ljusnans mörka vatten, går upp mot Gultberget i lövsprickningen eller låter skidorna ta mig in i vintertystnaden, kan jag höra vårt samtal på nytt och det känns som en liten tröst. Bengt Berg
Fler böcker av Bengt Berg
Liknande böcker
Birgitta M. Storgårds
En pärla till bok  (Betyg 5 av 5)
Detta är hans vackraste bok, tänker jag och behåller den på nattduksbordet, att kunna läsa i på nytt och på nytt. Liten till formatet, stor till innehållet – det känns som om jag själv fick vandra med längs värmländska stigar, kännande och iakttagande vad som sker i naturen omkring mig. Liksom förut rör sig Bengt Berg i också den här boken, som är tillägnad minnet av en vän, i närmast genialiska ordvändningar men till synes ändå lätt mellan yta och djup, mellan vardagen och varat. Också nu går hans poetiska rader tydligt men respektfullt längs med och in under huden på mig, som läser. Aldrig inställsamt medhårs, men heller inte förenklande mothårs. De stämmer mina sinnen, som vore jag en flygel, eller den här gången ett stråkinstrument: ”Jorden suger till sig inte bara ljuset / utan också mörkret och vi känner hur tyngden / i händerna sipprar ner i fingertopparna / som cellons vackra gråt / … ” Bokens titel är en hyllning till den finske diktaren Pentti Saarikoski, som en gång skrev boken Jag går där jag går. Bengt Bergs Jag går där jag gick är en pärla till bok – outgrundlig och samtidigt lätt att ta till sig, en vandring genom landskapet och årstiderna, gestaltad som inte enbart dikter och korta prosatexter utan även i form av minst lika lyckade fotografier, exempelvis ett vid novemberraderna i slutet: ”Dagen stiger fram ur dimman / Ett fönster har öppnats mot världen / och talgoxen som nyss kom farande / hittar ut igen; … ” Också humorn är med, exempelvis när poesin en dag ”manifesterar sig minimalistiskt” i form av bland annat en blänkande mutter, som nu i gott sällskap förevigats i ord och på bild. En bok att ge bort till sin allra bästa vän – eller att själv ha som vän. Läs den!
( Jag går där jag gick)
Recensera boken
Skriv en recension och dela dina åsikter med andra. Försök att fokusera på bokens innehåll. Läs våra instruktioner för mer information.
Jag går där jag gick
Bokrecensioner » Jag går där jag gick
|
|
 |
|
|
|
|
